Bilberoendet minskar i många kommuner

Gröna Mobilister har analyserat kommunala resvaneundersökningar utförda åren 2022 – 2023. I de flesta kommuner har andelen resor med kollektivtrafik ökat och andelen bilresor minskat jämfört med föregående undersökning. I kommuner där invånarna är mer nöjda med kollektivtrafik, gång- och cykelbanor görs en högre andel av resorna med dessa färdmedel. Körsträckorna i bil minskar.

Det finns en utbredd föreställning att biltrafiken är nära nog omöjlig att påverka, och att körsträckorna kommer att fortsätta att öka. Denna föreställning saknar empiriskt stöd.

I maj 2024 framkom att Trafikverket i en intern promemoria dragit slutsatsen att deras tidigare prognoser konsekvent överskattat biltrafikens utveckling och underskattat kollektivtrafikens tillväxt.

I april 2024 uppmärksammade 2030-sekretariatet med utgångspunkt i 2030-indikatorerna att körsträckan per capita har minskat nästan 10 procent sedan år 2007. Detta ska ställas i kontrast till Trafikverkets senaste basprognos, som förutser en ökning av körsträckan per capita med drygt 12 procent från år 2019 till år 2045.

Gröna Mobilister har undersökt om de senaste kommunala resvaneundersökningarna ger stöd för det trendbrott från minskande till ökande bilberoende som Trafikverket förutspår. Svaret är nej. Vi har också studerat sambandet mellan resvanor och kommuninvånarnas nöjdhet med alternativen till bilen.

En fylligare version av denna artikel kan läsas på Gröna Mobilisters webbplats.

Resultat

Resvanor före och efter covid-pandemin har jämförts i de kommuner där underlag från lokala eller regionala resvaneundersökningar är tillgängligt.

• Andelen bilresor har minskat i 37 av de undersökta kommunerna och ökat i 23 av kommunerna.
• Andelen resor med kollektivtrafik har ökat i 35 kommuner och minskat i 24 kommuner.
• Andelen resor med gång eller cykel ökat i 26 kommuner och minskat i 33 kommuner.

Sambandet efter covid-pandemin mellan kommuninvånarnas nöjdhet med alternativen till bilen och andelen resor med dessa alternativa färdslag har undersökts.

• Andelen gång- och cykelresor ökar i snitt 1,9 procentenheter då andelen invånare som är nöjda med utbudet av gång- och cykelvägar ökar 10 procentenheter.
• Andelen kollektiva resor ökar i snitt 2,6 procentenheter då andelen invånare som är nöjda med utbudet av kollektivtrafik ökar 10 procentenheter.

Sambandet efter covid-pandemin mellan kommuninvånarnas nöjdhet med alternativen till bilen och körsträckan i bil per capita har undersökts.

• Körsträckan i bil per capita minskar i snitt 35 mil per år då andelen invånare som är nöjda med utbudet av kollektivtrafik ökar 10 procentenheter.
• Det starkaste och mest signifikanta sambandet mellan ökad nöjdhet med kollektivtrafiken och minskad körsträcka i bil finns i pendlingskommuner.
• Körsträckan i bil per capita minskar i snitt 34 mil per år då andelen invånare som är nöjda med utbudet av gång- och cykelvägar ökar 10 procentenheter.
• Det starkaste och mest signifikanta sambandet mellan ökad nöjdhet med gång- och cykelvägarna och minskad körsträcka i bil finns i städer och i pendlingskommuner. I större städer minskar den årliga körsträckan per capita hela 79 mil i snitt då andelen invånare som är nöjda med gång- och cykelvägarna ökar 10 procentenheter.

Givet den genomsnittliga körsträckan i bil på drygt 620 mil per år och capita i hela Sverige antyder dessa data att körsträckan i bil skulle minska med över fem procent om andelen invånare som är nöjda med kollektivtrafiken förmås att öka 10 procentenheter.

Samma effekt skulle uppnås om andelen invånare som är nöjda med gång- och cykelvägarna förmås att öka 10 procentenheter.

– Utvecklingen av biltrafiken är inte gudagiven, säger Gröna Mobilisters ordförande Jesper Johansson. Data talar sitt tydliga språk: bilismen minskar när vi satsar på alternativen.

Sådana satsningar bidrar därmed till att nå klimatmålen.